Men herregud....
En annorlunda kvällspromenix.....
Så var det dax för kvällens kisspaus med hunden. Försöker inte ta den alltför sent då kidsen är supertrötta efter en heldag på förskola. Blir strax efter middagen är avslutad.
Brukar ta kälken ibland, får de åka och Elliot tycker det är skönt att slippa gå. Det brukar gå såå bra.....Dock inte ida :(( Började med att Theo inte ville gå egentligen. Fick dra han framåt så han skulle göra ifrån sig. Man vill ju gärna inte behöva springa ut med han sent. Sedan kom vi halvvägs så ville Paulie sitta fram o köra. Elliot blev tvärledsen o arg så han hoppa, skrek o förde liv! Försökte förklara att man får dela med sig, turas om, på alla tänkbara pedagogiska sätt =P Då blev Pauline i sin tur tvärtjurig när hon inte fick köra eftersom E puttade av henne från kälken hela tiden.....åå suck! Så det slutade med att jag fick bära henne skrikandes under armen resten av vägen hem å med en storgrinandes E bakom och Theo som drog. Det var inte det allra roligaste eller enklaste, man försökte hålla igen till bristningsgränsen, tålamodet var inte det största då svetten lackade, bajspåsar tappades och man fick springa tillbaka o plocka upp. Alltså, ibland måste ju folk tro man är helt knäpp!! hahahahahaha....... Vilken syn för ögat....eller inte =/
Helt slut när man kom hem landade vi alla i soffan, puust! Barnen somnade fort å mamman stängde ögonen för en stund.
NU blir det kojan! :)
Kommentarer
Postat av: Anna, Rasmus & Viggo
Å vad jag känner igen mig (utan vovven förstås)! Tålamodet prövas om och om igen. Tur man kan le åt det efteråt ;) Kramis <3
Trackback
